jag skulle som sagt berätta om allting kring operationen men har liksom glömt bort det :P Såhär kommer min historia.

Allt flöt som sagt på väldigt bra, jag fyllde år den 6 februari, hade konsultation den 9 och operationen den 22 :)

Jag skulle vara på strandkliniken halv 12 den 22 februari. Jag fick inte äta någonting efter 5 på morgonen eftersom mage nmåste vara helt tom.

När jag kom dit så följde mamma,pappa och skrållan med upp för att vinka av mig och det gick väldigt fort eftersom att jag på en gång skulle in i ett rum för att byta om till morgonrock och tofflor, samt skriva på lite papper och skit.
Och allt var lite försenat så jag fick ligga i rummet ca 1 och en halv timme och vänta på min tur. Och efetrsom man kan bli lite nervös och så innan så fick jag både smärtstillande och någon typ av lugnande tabletter så jag var ganska lugn och lite borta redan innan om jag ska vara ärlig :P, i rummet så ligger även anndra folk och inte bara jag, så jag fick se de som både gick in och ut från operationssalen och det var ju som sagt lite läskigt faktiskt. Speciellt när en tant är klar med sin operation och ligger för att vakna upp men det gick inte så bra, så då blev det lite panik bland personalen fast allt gick bra sen till slut.



bild när jag låg och väntade...



bild från väntrummet,


Sedan var det min tur och allt gick väldigt fort. De ropade in mig i operationssalen, jag fick lägga mig på en bår och de började köra in nålar och skit i armen på mig sen var det dax att sova :P jag kommer ihåg den där brännande känslan i ansiktet precis innan man somnar in, då får man lite panik men det går liksom inte att göra nått åt saken hehe :P Jag tror jag började opereras 13.10 och var klar 13.50 .
5 min senare nästan så börjar man vakna till och jag var heeelt borta kan jag säga er, först så fattade jag inte vart jag var men minnet kommer sakta men säkert tillbaka :P. Det första jag gjorde var att ringa till mamma för att säga att jag var klar, och det mamma hörde i telefonen var typ, nueä jaeeeg klaepfpr haha :P jag kommer fortfarande inte ihåg idag att jag ringde henne. Jag hade tydligen också skickat ett sms och skrivit typ :kejnhvfbjmpögb6n15edn nåt i den stilen haha. Efter det så ringde jag upp min älskling och det har jag faktiskt ett minne av, men även han hörde inte vad jag mumlade om så han badmig att få prata medläkaren och skulle höra om allt gått bra osv....



bild nästan precis efter operationen :P däför inte så söt hehe



bandaget var inte på från början utan det här är typ 5 timmar senare..

väldigt snart blir jag klarare i huvet fast ändå väldigt groggy av all morfin de sprutat i mig, fast smärtan kände jag bara mer och mer... fast jag kommer ihåg hur jag låg där sen och visste att allt var klart och det gjorde mig så himla lycklig kan jag tala om :) sen började jag spy hela tiden av alla tabletter och inte ett jävla skit hjälpte mot min smärta och jag började tänka : Vad fan har jag gjort haha ;)

 jag hade så fruktansvärt ont den dagen satt för det första så var jag kvar längst av alla som hade opererats, tror jag åkte hem 9 på kvällen när min mamma och Älskling hämtade mig. Personalen ville egentligen att jag borde sovit kvar men jag vägrade och ville åka hem... sen började de värsta dagarna i mitt liv kan jag tala om...

när jag kom hem så hade mamma och pappa fixat jätte fint påmitt rum :)... jag ville genast lägga mig ner och vi fick börja bygga om i sängen för att jag skulle få det bekvämt, tro mig det var inte lätt... Jag somnade väldigtfort den natten men vaknade av att jag var kissnödig, och eftersom jag knappt kunde röra mig så skulle jag knappast kunna ta mig ur sängen, så jag skulle ringa till mamma eller pappa om jag behövde hjälp upp, det gick ju bra: först ringer jag till pappa och då är hans mobil avstängd! så jag får ringa till mamma där de säger att abbonenten du söker bla bla... vad fan skulle jag göra nu liksom?? jag tänkte faktiskt kissa på mig för jag hade ju inget val liksom... jag låg och sparkade så gott jag kunde i väggen i hopp om att någon skulle höra mej, men icke!!! efter en hel del jobb så lyckades jag faktiskt ta mig upp .. fast inte utan tårar och smärta kan jag säga er.....



bandaget borta och bara förbandsbh:n kvar
alla de närmaste dagarna var ett helvete, jag kunde inte sova, inte ta mig i och ur sängen, inte sätta mig i soffan, inte duscha, inte klä på mig, knappt torka mig efter toaletten, aa inte ett kit, jag fick förstoppning så kunde inte bajsa på en vecka och ja jag vet inte vad... de värsta dagrna i mitt liv och den värsta smärtan jag någonsin varit med om kan jag säga, tror fan att det gör ondare än att föda barn haha!

Jag har ont än idag fast det blir bara bättre och bättre, nu kan jag göra det mesta utom att springa, hoppa, bära tunga saker mm...

Fast nu är jag jävligt nöjd med mina bröst faktiskt och är så jävla lycklig att det värsta är över! Herregud vilken resa.....

och Resultatet ;)





i provrummet och prövar bh:ar ;).. synd bara att jag inte kan använda det än med tanke på ärren :(

Nu kan ni ställa frågor om ni undrar över något mer så svarar jag på de så fort jag kan i ett inlägg :)